Två gånger per år samlas politiker och tjänstemän i Stockholms stad samt företrädare för byggbranschen för att belysa ett aktuellt ämne inom stadsbyggnad. Denna gång stod stadens nya politiska styre i centrum för diskussionen som berörde planerna för stadsutveckling och bostadsbyggande.
Efter att alla hälsats välkomna av moderator Olle Zetterberg inleddes årets andra frukostmöte i Stockholm Byggers regi. Joakim Larsson, stadsbyggnadsborgarråd, höll huvudanförandet och efter en kort personlig presentation kom han in på några ledord i stadens framtida stadsutveckling; kvartersstad och levande bottenvåningar. Ambitionen är en stadsutveckling som bygger på erfarenhet menade Joakim Larsson och poängterade att båda dessa aspekter handlar om trygghet. Slutna kvarter leder till trygghet för barn och likaså innebär det trygghet med verksamhet i bostadshusens bottenvåningar eftersom vi då får fler ögon ut mot gatan. Vidare pratade han om vad som gäller för bostadsbyggandet framåt i en vikande konjunktur. Det är främst att upprätthålla den höga nivån på bostadsbyggandet och hålla ett jämt flöde. Dock genom att bredda perspektivet och ta till vara alla möjligheter, till exempel in-fill-projekt.
Efter Joakim Larsson var det dags för Stockholm stads nya stadsdirektör, Magdalena Bosson, att presentera sig och tala om sitt nya uppdrag. Ytterligare en som fick presentera sig i en ny roll var Johan Castwall, nytillträdd exploateringsdirektör i staden. Som svar på frågan om man nu tänker arbeta med markanvisningar på nya sätt svarade Johan Castwall att tanken är att arbeta med samma regler. Möjligtvis kan man skruva på befintliga system. Dock stängde han inte dörren till nya arbetssätt.
Anette Scheibe Lorenzi, stadsbyggnadsdirektör, anslöt också till panelen på scen. Anette berättade att det nu finns 46 000 bostäder i olika skeden av planprocessen inom Stockholms stad. Hon berättade också om att man nu ska ta fram en ny arkitekturpolicy i staden. På en fråga om det innebär att vi kommer få se fler pilastrar på nybyggda bostäder framöver svarade Joakim Larsson att det sannolikt inte är fallet. Däremot behöver man förhålla sig till historien i planeringen.
Avslutningsvis var det publiken som ställde frågor. De handlade bland annat om det nu blir ett förbud mot att bygga punkthus (svar nej) och hur man ska få till levande bottenvåningar nu när stor del av handeln går via nätet. På den senare frågan är svaret att man kan ha fler verksamheter än butiker i bottenvåningarna, till exempel caféer.
En sista fråga handlade om vilket fotavtryck nuvarande majoritet kommer att ha lämnat efter sig om fyra år. Joakim Larssons svar blev; “Vi bygger ännu mer” eller “Vi bygger fortfarande – trots lågkonjunktur”. Ett hoppfullt svar för stockholmarna.