Jan Valeskog, stadsbyggnadsborgarråd i Stockholm, hälsade en morgon i november välkommen till årets andra frukostmöte i Stockholm Byggers regi. Temat denna gång var arkitektur och stadskvaliteter – hur säkerställer vi hög arkitektonisk kvalitet vid hög produktionstakt och pressade byggkostnader?
Som inledning till dagens tema ställde moderator Anna Bellman dagens första publikfråga; Utvecklas Stockholm positivt i arkitektonisk bemärkelse? Publiken var positiv och 64 procent svarade ja medan 10 procent svarade nej.
Dagens huvudtalare var Stockholms stadsarkitekt Torleif Falk som gav publiken en historisk återblick av Stockholms arkitektoniska utvecklingsperioder. Torleif konstaterade att vi ser en positiv utveckling i och med att allt större kraft läggs på de offentliga rummen. Utmaningen framåt blir att säkerställa kvalitet även när det är högt tempo i byggandet. Till sist gav han publiken sin syn på definitionen av arkitektonisk kvalitet som han menade går att ringa in med begreppen Hållbarhet, Användbarhet och Skönhet.
Under block två talade Torleif Falk med stöd av exploateringsdirektör Håkan Falk om den tämligen nya (2015) markanvisningspolicyn och hur man med hjälp av jämförelseförfarande kan styra mot god arkitektur. Exempel som lyftes var Årstafältet etapp 4, Slakthusområdet etapp 1 och Folkparksvägen i Solberga. Hos publiken togs detta emot väl och på frågan om markanvisningspolicyn är ett effektivt verktyg för att styra mot god arkitektonisk kvalitet svarade 74 procent ja medan 21 procent svarade nej.
En avslutande paneldebatt stod självklart på agendan. Arkitekt Åsa Kallstenius, Kod arkitekter, kände sig hoppfull. Hon menade att det var mycket positivt att vi nu ser ett skifte, som hon uttryckte det, i och med att vi går från fasadarkitektur till att mer fokusera på hur gestaltning kan bidra till hela staden. Även Britta Blaxhult, Einar Mattsson, talade om mer fokus på platsen och att det offentliga rummet är mycket viktigt. I panelen deltog även Anette Scheibe Lorenzi, stadsbyggnadsdirektör i Stockholm och Håkan Falk.
En avslutande fråga till panelen handlade om hur Stockholm ser ut om 50 år. Britta Blaxhult såg framför sig hur vi har byggt bort samhällsklyftor och realiserat promenadstaden. Håkan Falk trodde å sin sida att husen kommer att se ut ungefär som idag men att infrastruktur och transporter har förändrats.